Motivation, alla talar om det och om hur viktigt det är med motivation. Det finns många olika sätt att bli motiverad, vissa är bra och vissa är mindre bra. Men vad menas egentligen med motivation? Motivation kan definieras som riktningen, intensiteten och durationen av en aktivitet^1,2 och själva begreppet motivation används för att beskriva, förklara och förutsäga människors beteende¹. Alltså vad vi gör, hur mycket vi gör den och under hur lång tid. Allt vi gör grundar sig på ett eller annat sätt i vår motivation. Det är ett ganska lurigt begrepp som jag tycker ofta missbrukas, för att inte tala om att folk gärna vill tjäna pengar på just motivation. De marknadsför sig som ”motivational speakers” eller säljer produkter med klyschiga texter som skall motivera dig till fantastiska saker. Men det är inte vad jag kommer att göra, jag kommer bara skriva om motivation och vad som påverkar motivationen. Inget tjafs allstå.

Self-Determination Theory

Self-Determination Theory (SDT) är baserad på många olika teorier som tillsammans skapar en större och välgrundad teori^1,2, jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om SDT då den är den teori som jag alltid utgår ifrån. I SDT är det den inre motivationen som behandlas och istället för att fokusera på hur mycket motivation du har så fokuserar SDT på hur bra din motivation är^1,2. Här kommer kvalité fram kvantitet. SDT kan vara ett bra sätt att förklara människors beteende kring hur de tar sig an uppgifter³. Några teorier som står till grund för SDT är bland annat Cognitive Evaluation Theory, Social Cognitive Theory, Competence Motivation Theory och Transtheoretical Model of behaviour change¹, de här teorierna handlar om kompetens. SDT grundar sig i människans tre grundbehov^1,2, de här behoven är autonomi (frivillighet och kontroll), kompetens och samhörighet. När vi känner att vi frivilligt gör något och att vi kan kontrollera aktiviteten känner vi att vi har valmöjlighet och vi känner oss självständiga, i det fallet är motivationen troligtvis hög. Men om vi befinner oss i en miljö som är hindrar oss eller kontrollerar oss minskar motivationen. Miljön är också en stor del av SDT. Tränare, läkare, kompisar, lagkamrater, motståndare, anläggning, väder och allt runt omkring räknas som miljö som påverkar vår motivation. Är du en idrottare så har du en tränare, motståndare och klubbkamrater som påverkar din motivation. Är du motionär har du miljön på gymmet, eller din chef på jobbet som gör att du inte trivs på jobbet? Vi presterar som bäst när vi drivs av vår inre motivation^1,2,3,4 men vår inre motivation driver inte alla våra beteenden. Men förhoppningsvis drivs majoriteten av dina beteenden av inre motivation. Den inre motivationen är rätt avgörande om vi vill upprätthålla ett beteende. Men hur kommer det sig att vi ägnar oss åt saker som vi inte har någon inre motivation att göra? SDT fokuserar även mycket på olika grader och motivation för att beskriva varför vi har vissa beteenden, se figur 1.1. Vi har många omkring oss som vill framkalla specifika beteenden hos oss, jag som tränare till exempel försöker ju få mina idrottare att tycka om träningen och vilja komma till träningarna. Trafikpolisen vill att vi ska köra enligt rätt hastighet och med rätt avstånd, läkare vill att vi ska äta hälsosamt medan McDonald’s vill att vi ska äta mer skräpmat. Ibland har vi ingen motivation alls för ett visst beteende, då kallas det amotivation. Ibland ägnar vi oss åt ett beteende vi egentligen inte vill, men vi gör det för att undvika bestraffning eller för att få en belöning, i det fallet handlar det om yttre motivation, det kan till exempel vara att köra 90km/h på en 90-väg när vi egentligen vill köra 130km/h. Men vi vill inte ha en fortkörningsbot så vi kör i 90km/h ändå. Eller vi sitter kvar på jobbet enbart för att få en belöning i form av kompdagar. Men vi kan också ägna oss åt ett beteende för att vi vill, vi känner kanske glädje och upplever att vårt engagemang drivs av självbestämmande och frivillighet. I det fallet drivs vi av en inre motivation, och det är den motivationen som vi vill ska driva oss för det är då vi presterar som bäst och sannolikheten att upprätthålla vårt beteende är som störst^1,2,3. Motivation är ett begrepp som kan delas upp i olika stadier beroende på motivationens ursprung (se figur 1.3)¹. Stadierna vandrar från amotivation till inre motivation, däremellan finner vi yttre motivation som delas upp i fyra kategorier där de två närmast amotivation är mest kontrollerande och de två närmast inre motivation är mindre kontrollerande.

Yttre reglering – I det här stadiet ägnar vi oss åt ett beteende enbart för att få en yttre belöning eller för att undvika bestraffning. Till exempel en som städar enbart för att undvika sin partners tjat eller en som tränar enbart för att läkaren säger det.

Intojicerad reglering – I det här fallet uppmärksammar du fördelarna eller nackdelarna med ett beteende men du tar inte in dem. Du tror inte på dem eller identifierar dig med dem, men till skillnad mot den yttre regleringen agerar du på eget bevåg. Du är din egen kontrollant av beteendet och känner skam eller skuld om du inte ägnar dig åt ditt beteende. Personer i exemplet städar för att inte känna skam eller skuld och patienten tränar för att inte känna skuld, de tror inte på anledningarna varför de gör det de gör man de vet att de borde.

Identifierad reglering – Nu köper du argumenten bakom beteendet och du har anammat beteendet som en del av din identitet. Du städar för att du inser att det är skönt att ha städat och den som tränar köper att regelbunden motion är bra för hälsan. Nu är värderingarna i fördelarna med beteendet grunden till beteendet.

Integrerad reglering – Här har beteendet ”smittat av sig” till andra delar av dig själv, personen som tränar accepterar nu helt fördelarna med träning men det har också smittat av sig till andra hälsobeteenden som till exempel äta och sova bra. Beteendet är nu en stark del av personens identitet och chansen att beteendet upprätthålls är stor.

Ju längre till höger du är på skalan (figur 1.3) desto större är chansen att beteendet upprätthålls^1,2. Anledningen är enligt SDT beror det på graden av självbestämmande, och graden av självbestämmande ökar ju mer vi accepterar och tar in fördelarna och identifierar oss med dem ökar chansen till att göra beteendet stabilt över tid^1,2,3. Visst låter till och med integrerad reglering väldigt likt inre motivation? Men skillnaden är att du i det förstnämnda ägnar dig åt ett beteende för att uppnå något, i exemplet motion för bättre hälsa. Medan inre motivation handlar om att du ägnar dig åt ett beteende för att det frambringar lycka och välbehag, i det här fallet ägnar du dig åt motion för att det är roligt, spännande och behagligt.

Som sagt påverkar miljön vilket stadie du befinner dig i¹, är hela din kompiskrets inaktiva och överviktiga minskar sannolikheten att du kommer fortsätta motionera eller fortsätta äta nyttigt. Dina tjocka vänner kanske ifrågasätter din träning eller kost medan de sitter framför teven med chips och ostbågar. Om istället några av dina vänner hade börjat äta nyttigare skulle sannolikheten öka för att du fortsätter äta nyttigt. För samhörighet är ett av våra grundläggande behov enligt SDT^1,2, det handlar om att du bryr dig om andra och att andra bryr sig om dig. Skulle ingen bry sig om vad du gör så kommer du troligtvis inte att fortsätta göra det du gör¹. Ett annat grundbehov är autonomi, kort sagt att vi känner att vi kan göra det vi vill och att det finns valmöjligheter. Det sista behovet är kompetens och det beskrivs som önskan att påverka omgivningen och genom att göra det uppnå önskade resultat. Befinner du dig i en miljö som tillfredsställer de här behoven är sannolikheten hög att beteendet upprätthålls och att du kommer drivas av inre motivation^1,2,3. En annan sak vi måste ta hänsyn till är att vi beroende på vår situation och att vi med tiden förändras är att vi går fram och tillbaka på motivationsskalan i SDT¹. Det kan vara så att vi ägnat åt oss ett beteende under lång tid på grund utav vår inre motivation, men att vi går tillbaka ett steg och kanske gör det för att det är en del av vår identitet och vi fortfarande värdesätter fördelarna med beteendet. Vår motivation pendlar med tiden och beroende på vad som händer i våra liv, men att vara medveten om hur vi på olika sätt kan påverka motivationen är kanske en av grundpelarna för att kunna bli en framgångsrik ledare eller idrottare. Det är kortfattad om motivation, jag rekommenderar varmt att läsa den litteratur som står i referenslistan för den som är mer intresserad.

Avslutande tankar

Något som är viktigt att tänka på är anledning till motivationen, jag vet många som vill träna och gå ned i vikt men som aldrig lyckas. Trots att de säger sig vara väldigt motiverade att göra det, de tränar och äter bra i ett par veckor men sedan avtar det och de slutar. Hade de varit motiverade på ett bra sätt så hade de troligtvis fortsatt med sitt beteende, men när jag har talat med dem så kommer ofta motivationen från något annat. Det är inte en inre motivation som driver dem, de säger att de vill men det kommer ofta fram att det är för att få bekräftelse av andra, en form av belöning, eller för att de vet att de borde fast de inte vill som också är en yttre motivation. Även om du är motiverad att göra en viss sak så kanske du är mer motiverad att göra motsatsen, släpa sig till gymmet efter jobbet eller släpa sig till soffan? Ett val många kämpar med, soffan verkar vinna många av gångerna. För träna kan jag göra imorgon, då är jag säkert piggare för idag orkar jag verkligen inte. Om någon säger sig vara väldigt motiverad att göra något men som inte gör det kan jag ställa frågan hur viktigt det är för denna att göra det egentligen? Efter ett par följdfrågor kan det visa sig att det inte är så viktigt, utan att personen i fråga vet att han borde tycka att det är viktigt. Kanske för att känna samhörighet med folk som tycker så, eller för att han vill tycka så men egentligen tycker han något annat. Det är alltid bra att veta källan till motivationen, då kan vi arbeta med motivation på riktigt.

Referenslista

1. Josefsson, K. & Lindwall, M. (2010). Motivation till motion och Fysisk Aktivitet (1ed.). I Lillemor Hallberg (Ed.), Hälsa och Livsstil: forskning och praktiska tillämpningar (s, 207-225). Lund: Studentlitteratur
2. Deci, E. L. & Ryan, R. M. (2008). Self-Determination Theory: A Machrotheory of Human Motivation, Development, and Health. Canadian Psychology 49(3) s182-185  
3. Strauss, K. & Parker, S. K. (2014). Effective and Sustained Proactivity in the Workplace: A Self-Determination Theory Perspective. Doi: 10.1093/oxfordhb/9780199794911.013.007
4. Weinberg, R. S. & Gould, D. (2011). Foundations of Sport and Exercise Psychology Fifth Edition. Champaign, IL. USA: Human Kinetics